Onda benhinnor
Lördag 8 december 2007
Jag sitter och väntar på att ta mig ner till Malmö för att gå på Marleens möhippa. Hon vet inte om att jag kommer, så det ska bli kul. Det slår mig att väldigt mycket händer i livet när man är runt trettiosträcket. Nästa år ska vi på två bröllop. Marleen och Stille gifter sig samt Maria och Martin. Uffe och Sofie ska ha barn (en liten Karin tror jag:)) och Daniel och Martina får också en liten bäbis (en Otto enligt mina föraningar:)). Jag och husse ligger lite efter i planeringen. Varken barn eller giftemål. Men det har ju sina förklaringar och nu när det äntligen går framåt för mig, vet man aldrig vad som händer:) Nej, nej. Inget är planerat. Det var inte så jag menade. Men när allt börjar ordna till sig i livet, blir sådana frågor mer aktuella.
Jag var hemma från jobbet i två dagar förra veckan. Jag var inte förkyld eller illamående och inte heller hade jag någon "vanlig" sjukdom. Nej då, jag har fått benhinneinflammation. Undrar just vad de tänkte när jag ringde och sjukanmälde mig. Har aldrig tidigare hört någon som varit sjukskriven för just det. Men det blev så illa att jag knappt kunde gå på benet och här går jag nu och linkar fram och tillbaka. Mycket bättre idag dock, så tills nästa arbetspass ska jag nog kunna jobba. Trodde inte jag var så klen. Lite träning kan väl inte ställa till det så. Men det kan det tydligen och antagligen har jag gått ut lite för hårt. Inte så märkligt kanske. Efter sju års stillasittande och alla kilos övervikt var det kanske mer väntat än oväntat. Det har ju inte varit några lättpass jag gått på direkt. Men trots att jag har ont, har det varit värt det. Flera gånger om. Jag är åtta kilo lättare och det betyder väldigt mycket mer än lite smärta i benhinnorna. Jag får stå ut helt enkelt.
Dags att ta Forden och åka. Ser fram emot
en trevlig kväll. Kramar
Matte och Melle