Prinsessan på utställning
Måndag 14 September 2009, kl. 10.29

Jag har tillbringat hela helgen hos mamma. Hon blev ännu sämre i fredags så jag packade en liten väska om det skulle bli aktuellt med övernattning. Det blev det och tiden har nog aldrig gått så långsamt som natten mellan fredagen och lördagen. Hon låg mest i sängen och sov. Vaknade till ibland och samlade krafter för att kunna gå ut och röka. Det var allt krafterna räckte till. På lördagen kom Johan ner från Stockholm och vi tillbringade lördag och söndag vid mammas sida. I dag har hon varit lite bättre. Hon var till och med uppe och åt frukost.

Det finns så mycket tankar, så många frågor och så mycket tårar. När ska det ta slut? När ska hon få den sista vilan? Ingen vet. Kanske några timmar, kanske någon dag eller till och med någon vecka. Det är ovissheten som är det jobbiga. Att inte veta. Vi vill henne så väl och önskar väl egentligen att vi skulle sitta vid hennes sida hela tiden. Men orken finns inte. Jag är fullkomligt slut och utmattad, men jag är tacksam över att jag kan sova. Om inget händer i dag har jag tänkt att tillbringa dagen hemma tillsammans med hundarna.

Ann-Kristin var på utställning i går. Hon kom på en andra plats med HP (delas ut till lovande valpar) med kritiken:

"6 månader lovande tikvalp. Feminint välskuret huvud. Mycket bra proportioner. Ännu något osäkra öron. Korrekt bett. Bra hals och rygglinje. Harmoniska vinklar fram och bak. Typiska rörelser. Kunde önska lite varmare tan-tecken."

Vi är så stolta över vår lilla tös och tacksamma över dig Carola som ställde henne så fint. Stort tack för hjälpen!

Melle

Melle

Vill till slut tacka för alla fina mail, sms, gästboksinlägg och blommor. Ni är så fina i era tankar. Det gör det lite lättare att leva just nu.
Ha en skön dag och var rädda om varandra. Kramar
Matte, Melle och Ann-Kristin