Raggen står
4 November 2006
Jag och Melvin har precis varit ute och
gått. När vi kommit en bit stod det en helt vanlig kille vid busshållsplatsen.
Melvin reste genast ragg och började morra mycket skumt. Han skällde inte, bara
morrade. Vad är det hos vissa människor som gör att hundar inte gillar dem? Det
var ju 20 meter mellan dem. Hur kunde han känna av det? När jag berättade det
för husse sa han:
"Jag tror att det var ett spöke."
Usch tänkte jag. TÄNK om det var det. Om det verkligen var en levande död. Nåja,
i fantasin är allt tillåtet, men tänk OM!!
Melvin har åter igen hälsat på vår lilla grannpojk Joakim och fast att både han och hans syster var ganska "vilda" så gick det jättebra. Joakim kunde klappa honom utan problem. Jag tror åter igen det handlar om att osäkra barn gör Melvin osäker och när han känner att barnen inte är rädda för honom kan han slappna av. Eller har jag helt fel? Det kändes i alla fall väldigt skönt för det är inte så kul att ha en hund som inte gillar små barn.
Nu ska husse och jag snart åka till
Willys och handla. Jag har ju mycket att förbereda inför min STORA dag (Jag
fyller 30 på fredag).
"Välkommen till medelåldern", som en sa till Anna på hennes jobb. Är det inte
lite väl tidigt?
Sköt om er
Kram Matte och Melle