En utslagen man
23 November 2007
Jag har precis varit med om en mycket
märklig händelse. Kanske inte så konstig i Malmö, men i Kävlinge. Jag var ute
och gick med Melvin och plötsligt får jag se ett par fötter som stack fram ur
buskarna till en trädgård. Min första tanke var förstås att jag måste ha sett
fel. Men när jag kom närmare såg jag att det var en utslagen man som låg där och
såg bedrövlig ut. Jag kallade på honom, men fick inget svar.
"Han har fått en stroke", tänkte jag och genast tog sjuksköterskan i mig över.
Jag kallade och kallade på honom och till slut fick jag ett något grumligt svar.
"Har du skadat dig?" frågade jag.
"Näe", mumlade han.
Jag fortsatte att ställa frågor, men fick inga förståeliga svar. Han visste inte
vad han hette. Inte var han kom ifrån. Inte var han var och inte vad han gjorde
i buskarna. Han var orakad och såg allmänt risig ut så jag började ana att han
var berusad och lagt sig ner för att sova. Som från en skänk från ovan kom det
en joggare förbi och hjälpte mig att resa honom upp. Då plötsligt kom polisen
och frågade om "detta var Högsvägen 49".
"Är det ni som har ringt polisen" frågade de.
"Nä " svarade jag lite fundersamt.
Precis som på film ställde de han mot polisbilen med händerna på taket och
särande ben. Det såg hemskt ut. Lite överdrivet tänkte jag, men antagligen måste
de göra så för att kolla så han inte var beväpnad. Sedan tog de över och satte
den stackars mannen i baksätet.
Det är inte den vanligaste synen i Kävlinge. Speciellt inte i ett villakvarter. Det som gjorde mig så ledsen och bedrövad är att någon har ringt polisen, men inte brytt sig om att stanna hos den berusade mannen. Jag kan förstå om man är rädd för att gå i mellan ett slagsmål med risk för att själv bli slagen. Men att lämna en utslagen man i buskarna kan jag inte acceptera. Han kunde varit svårt sjuk och han var definitivt i stort behov av hjälp. Men det är så enkelt att bara ringa polisen och sedan skaka av sig händelsen. Man anser sig säkert ha gjort en god gärning. "Jag ringde ju i alla fall polisen."
Nu är det fredag kväll och jag har tänt ljus och lagat mat till husse och mig. En behaglig afton väntar och höjdpunkten är förstås när Idol börjar. Lördag och söndag natt jobbar jag, så inatt får jag hålla mig vaken länge för att vända lite på dygnet.
En angenäm helg önskar jag er. Kramar
Matte och Melle