Välkommen härliga advent
Söndag 29 November 2009, kl. 22.42

Då var äntligen min tid här. Den som jag har längtat efter så länge. ADVENT! Det första ljuset är tänt och ljusstakarna brinner i fönstren. Inte i alla, men nästan. Fortfarande är här mycket som är ogjort med tanke på veckans sjukliga inslag. Även husse har varit krasslig med halsont och smärta i lederna. Tur att han vaccinerade sig, annars hade han antagligen varit lika dålig som jag. Jag mår bättre, men jag är långt i från bra. Trodde att jag hade min första feberfria dag i dag, men för en stund sedan visade termometern 38 grader. Det är sjätte dagen som febern plågar min kropp och det börjar kännas lite tråkigt. Vad mer kan man göra än att vila och ta det lugnt? Men som med allt annat är det väl bara tiden som krävs. Tiden som läker...

Många tankar har gått till mamma nu när jag har varit dålig. Jag tycker att jag har haft svårt för att andas och jag kan inte ens föreställa mig hur hon hade det mot slutet. Jag känner oron stiga i bröstet när luften inte räcker till, men det märkliga med mamma var att hon var lugn. Kanske dolde hon sin ångest för omvärlden, men samtidigt tror jag faktiskt inte hon hade så mycket ångest. Den känslan är så svår att hålla för sig själv och mamma var inte den som var tyst om hon mådde dåligt. Tvärt om. Jag vet inte var hennes lugn kom i från. Det bara fanns där. Något mycket större än vi kan ana hade kanske infunnit sig hos henne, annars hade ångesten över kvävningskänslan tagit över. Åter igen kan jag inte beskriva den tacksamheten över att hon fick lämna jorden i sömnen. Jag saknar dig så mamma.

I morgon är en ny dag med nya krafter. Kanske febern försvinner så jag kan åka och köpa mina efterlängtade julblommor. Krukorna står tomma och väntar på att få fyllas med nya, vackra plantor.

Till sist. Grattis älskade faster på din födelsedag!

Ha en skön vecka. Kramar
Matte, Melle och Ann-Kristin