Galna tankar
14 Mars 2007
Det finns dagar i livet när man inte
känner igen sig själv. Man undrar var alla tokiga tankar kommer ifrån och om man
verkligen är kapabel att tänka dessa galenheter. I kväll är en sådan kväll. Jag
tänker på allt och ingenting. Funderar över livets alla mystiska vägar. Man tror
sig veta hur nästa dag ska se ut, men den ter sig ofta helt annorlunda. Om inte
i handling, så i tanke. Det sägs att man kan styra sina tankar. Att man kan
välja vad och hur man tänker. Men jag är inte där ännu. Mina tankar styr mig. I
kväll gör de mig galen, imorse fanns inte tanken på att jag kunde vara tokig.
Tankar och känslor styr mitt liv. Jag önskar det inte var så, men så är det. En
dag ska jag finna kontrollen över mig själv. Över mitt liv. Jag ska vakna på
morgonen utan att ens behöva känna efter om ångesten finns där eller inte. Den
ska helt enkelt vara försvunnen. Jag drömmer om en dag när tankarna är enkla och
bara handlar om vad jag ska göra för dagen. Vad jag ska ha på mig. Vad jag ska
laga till middag. När tankarna inte längre handlar om vem jag egentligen är. Vad
andra tänker om mig eller om jag någonsin ska bli fri.
Jag har ju egentligen allt man kan önska. Jag är väldigt lyckligt lottad. Jag
har en man som betyder allt för mig. En familj som jag inte klarat mig utan. Ett
vackert hem och en alldeles ljuvlig liten hund. Varför letar sig då dessa
obegripliga tankar fram? Varför bygger de sitt bo i mitt huvud så att jag inte
kan tänka klart? Var tog jag vägen? Jag fanns ju här tidigare ikväll. Vad hände?
En lång natt väntar mig och jag blir rädd när jag hör husse snarkar. Bland det
värsta jag vet är att somna sist. Jag vill alltid få somna i hans famn och känna
hans trygga andetag. Inte hans snarkningar! Då känner jag mig så ensam.
Jag är en grubblare och kanske förblir
jag en grubblare. Antagligen. Men det kanske inte är så tokigt ändå. Men jag
vill vara en sund grubblare. Inte en tokig som ikväll. Jag och Sofia brukar
alltid säga:
"Hon är djup som en vattenpöl." och vi säger det alltid med lite ironi i rösten.
Men f-n vet om det inte hade varit skönare att vara en vattenpöl istället för en
djup ocean.
Bli inte rädda nu. Jag lovar er att jag inte är galen. Man kan ju dock undra. Det behövs bara lite sömn för att åter tänka nyktert i morgon när jag vaknar. Då är nog Anna tillbaka.
Natti Natti
Matte och Melle