Problemlösning
Söndag 14 Mars 2010, kl. 08.42
Det är söndag morgon och en ganska tidig sådan. Klockan är strax efter åtta och jag konstaterar att det är härligt att vakna så tidigt en helgdag. Det är alldeles tyst ute, människor sover efter en fest eller bara en sen hemmakväll. Här hemma är det bara jag som är vaken och det är en ganska behaglig känsla när allt bara har stannat upp för ett tag. Den valda ensamheten tror jag är bra för människor, till skillnad från den icke valda. Jag har alltid trivts i sällskapet av mig själv och funnit ro i dag, när jag själv önskar så klart. I dag är en sådan dag och jag njuter av mitt kaffe och en härlig nikotinbomb under läppen:)
Jag pratade med min kennelmamma i går om Ann-Kristins sällan sinande
energi. Hon pockar på uppmärksamheten stora delar under dagen och kräver
mycket stimulans. Jag går med henne, låter henne leka i trädgården,
kastar pinnar som hon får jaga, jag tränar cirkuskonster med henne och
jag kastar henens leksaker som hon glatt springer och hämtar och ändå
vill hon ha mer. Det är härligt med hennes entusiasm på livet, men i
bland kan det förstås vara lite frustrerande när man önskar sitta för
sig själv och pyssla. Det kan jag förstås göra, hon sover ju flera
gånger om dagen också, men inte i den utsträckningen jag vill göra.
Melvin däremot är nöjd med det lilla. Cirkuskonster och bus med
Ann-Kristin i trädgården så är han belåten. Och så promenader förstås.
Men för att komma till saken. Carola föreslog lite problemlösning i form
av att leta godis och liknande. Hon förslog att jag skulle knyta ihop
lakan till en fläta och gömma små godisbitar där i. Jag satte mig och
rev trasor och Melvin jobbade som bara den. Ann-Kristin däremot, hon
gick fram och nosade och försökte en eller två gånger att få loss
bitarna. Sedan kom hon tillbaka till mig. Det verkade inte som om hon
förstod hur hon skulle göra, så jag fick sätta mig på golvet och visa
henne. Det gick väl så där, jag fick plocka fram de flesta bitarna för
att visa henne var de fanns. Det krävs nog lite träning för att hon ska
förstå hur det där med problemlösande går till. Eller tyckte hon helt
enkelt det var en tråkig lek, så nu är det bara att fortsätta utveckla
min egen fantasi.
Självklart är det en fröjd att få ha en hund som är så full av livslust och entusiasm. Det gör mig glad att hon njuter av tillvaron och det är även fascinerande hur två hundar kan vara så totalt olika. Åldern spelar så klart en stor roll. Vi får väl se hur hon beter sig när hon är sex år gammal:)

Melvin har fullt upp med att få fram godisbitarna.

Ann-Kristin undrar mest vad det var för en konstig sak:)
Hundarna är en stor del av mitt liv. De ger mig omåttlig kärlek och ömhet och jag har svårt för att tänka mig ett liv utan dem.
I dag börjar F1 säsongen och det är ju en stor grej här hemma. Detta året hejar vi på samma kille eftersom min finländare slutade förra året. Han började köra rally i stället och det går väl så där. Han fullkomligt demolerade sin bil i går. Nu är det Hamilton som gäller och vi håller alla våra tummar för vår kära engelsman.
Ha en riktigt skön söndag. Många kramar
Matte, Melle och Ann-Kristin