När man inte räcker till
Tisdag 17 Juni 2008

Nu fungerar hemsidan åter. Min kära bror är ett datageni och utan honom hade min sida aldrig överlevt. Tack snälla du.
Kom för en stund sedan hem från en lite smått kaotisk dag på jobbet. Det är sommar även där vilket innebär nedskärning av personal. I och med detta ska vi såklart också ha mindre vårdplatser, men det innebär ju inte att vi inte får ha överbeläggningar. Så var fallet i kväll och följden blev en eftermiddag och kväll utan mat. Det är galet, men det är sant. Sådan är vården idag. Jag känner mig otillräcklig och hur jag än gör räcker jag inte till för alla patienter. De blir lidande och vården blir inte lika säker. Nu ser jag verkligen fram emot midsommar och en veckas ledighet. I morgon kväll ska jag gå hem med ett trött men stort leende på läpparna.

I fredags var Sofie och lilla Axel och hälsade på. Han hade blivit så stor och ännu mer lik sin pappa. På fredag träffas vi igen för att fira midsommar tillsammans.

Lilla Axel och mamma Sofie.

Melle sitter på bordet och spanar ut på gatan. Blunda pappa!

Nu är pionerna som vackrast.

Natti, natti
Kram Matte och Melle

Hem