2006
9 Januari 2006

Har precis varit inne och läst Carolines blogg. Fick idén av henne att göra en alldeles egen årskrönika av 2006. Håll till godo!

Mars 2006


Tack vara snälla pappa och Gunilla fick jag och husse möjlighet att åka ner till Thailand och hälsa på Johan och Caroline. En fantastisk upplevelse!

Juni 2006


Midsommar firade vi som vanligt här hemma tillsammans med Uffe och Sofie, Anna och Magnus, Daniel och Martina och Jörgen.

Juli - Augusti 2006
Denna sommaren vill jag helst av allt helst glömma. Det var en sommar fylld med ångest och ledsamhet. I juli blev jag till slut inlagd när jag inte orkade längre. I augusti gifte sig däremot Uffe och Soffi och det var det bästa med hela sommaren!

September 2006
I september blev jag till slut utskriven från St. Lars och det var givetvis en obeskrivligt skön känsla. Jag började med trädgårdsrehabilitering i Alnarp och skapade flera nya bekantskaper.
Den 25 september händer det ofattbara att min älskade bror fontalkrockar med en annan bil på Irland. Jag glömmer aldrig Carolines sms på morgonen. I början visste vi inte hur pass skadad han var och han fick ligga med nackstöd i flera dagar. Det visade sig sedan att nacken var oskadd, men att lårbenet och knäet var brutna. Nu hade han en lång rehabilitering framför sig. Men Johan är en kämpe och idag är han gåendes, ibland till och med utan krycka.

November 2006
I november skulle jag fylla mina 30. Jag fick en jättefin dag med mina vänner och min familj. Och sist men inte minst - jag fick min jättefina cykel!


Födelsedagskram av pappa.

I november fortsatte jag sedan arbetsträningen på demensboendet här i Kävlinge. Här har jag träffat Rosa, en ny och fantastisk vän till mig.

December 2006
Enligt mig den allra bästa månaden på året. Och så även i år. Ljusstakar som pryder fönsterna och värme från filten i soffan. Jag har mått bra i flera månader nu och inget gör mig så tacksam som just det. Nu ser jag fram emot 2007 och hoppas att det ska fortsätta lika bra som 2006 slutade.

 

Var rädda om varandra och tack Caroline för idén.
Kram
Matte och Melle

Hem