Härliga, underbara helg
17 Februari 2007

Det är konstigt med ångest. Den bygger sitt bo när man minst anar, för att vara som bortblåst i nästa sekund. En sådan här dag, när allt känns bra på alla vis, känns det som om det var flera dagar, ibland flera veckor sedan, den hälsade på sist. Och ändå kom den och väckte mig i morse. Och det är en himla tur att man inte minns. Då skulle livet vara så mycket svårare.

Melvin och jag har precis varit ute och gått. Vi träffade på en gammal tant som jag har pratat med några gånger. Hon är väldigt pratsjuk av sig, och så även idag.
"Trivs ni här uppe nu?"
"Ja. vi trivs jättebra!"
"Ni har ju fått det så fint"
"Jo, det börjar arta sig nu. De som bodde där innan oss hade inte renoverat sedan de flyttade in."
"Nä de nä. De gjorde inte mycket. Kom in en dag och drick lite kaffe. Jag bor på nummer 20."
"Ja tack. Det gör jag gärna:"

Sedan skildes vi åt och jag tänkte i mitt stilla sinne hur hon kunde veta hur vi hade det hos oss. Hon är jättegullig på alla sätt och vis, men jag kan tänka mig att hon är en sådan liten tant som man kallar för "skvallerkärring". Men hon är som sagt väldigt kär och har kanske inte så  många anhöriga. Säkert ensamstående. Så jag bestämde mig för att titta in till henne någon dag när jag är ute med Melvin. Hon är nämligen väldigt förtjust i honom.

I Kväll kommer Anna och Magnus hit. De håller på att måla om sin nya lägenhet och det ska bli så spännande att se hur fint de får det. Melle blir överlycklig när de kommer. Precis som Anna är min bästa vän, är hon Melles också. Anna har en förmåga att få djur lugna och Melle kan ligga hos henne i flera timmar och bara bli masserad på ett sätt som bara Anna kan.

Snart spelar äntligen ZZZZZZZZZZZZlatan igen efter sin hjärnskakning. Husse och jag väntar med spänning.  Ha nu en fortsatt skön helg. Många varma karmar
Matte och Melle

Hem