När smått blir stort
Måndag 23 Augusti 2010, kl. 16.52

Det fortsätter att regna. Helgen har varit dyngsur och även om solen tittade fram i morse, smyger sig nu regnet sakta på igen. Det gör inte mig så mycket, men gräsmattan behöver verkligen klippas!

Helgen har varit lugn och stilla. Jag har pysslat en del och vi har väl avverkat ett par filmer. Kanske någon mer. Dagen i dag har varit orolig, men nu börjar lugnet lägga sig igen. Jag blir automatiskt orolig när allt inte fungerar som det ska och det har det sannerligen inte gjort den sista tiden. Jag berättade ju om den mindre trafikolyckan. Det var ju inte så farligt och bilen blev ju inte helt kvaddad. Men det visade sig i dag när jag kontaktade försäkringsbolaget att vår självrisk ligger på 5000 roliga kronor och det kunde man ju ha roligare för. Dessutom krånglar vår värmepump igen och nu väntare vi på att nästa reparatör ska infinna sig. Jag vet, det är småsaker, men det är inte mer som behövs för att min tillvaro ska bli orolig. För mig blir små problem stora och jag kan inte sålla bland alla tankar som bombaderar mitt huvud. De far runt, som en torktumlare och kan inte sorteras.

 Det är det där med att inte ha kontroll igen. Det blir svårt när vardagen avviker från det normala. Det är så som ångesten blir tydlig. Jag vet att andra personer med både ångest och ADD eller ADHD upplever samma kaus, så det är egentligen inget märkligt. Jag måste bara lära mig att leva med det och inte ta allt på fullaste allvar. Husse sa till mig i dag att jag skulle släppa det där med avkörningen nu. Jag har gått och ältat det sedan det hände och vart leder det? Ingen stans. Bara till mer ångest. Så visst har han rätt. Jag ska försöka göra det nu. I alla fall tills räkningen från verkstaden kommer:)

Ha en fortsatt bra dag. Kramar
Matte, Melle och Ann-Kristin