En ny dag
Tisdag 25 Augusti 2009, kl. 12.26
Det är en ny dag i dag, dags att se framåt igen. Jag är trött men inte så
ångestfylld och jag hoppas att det förblir så med tanke på vad som har hänt i
helgen.
Mamma fick åka tillbaka till Björkvik i går. Hon ville inte ta emot den hjälp
som erbjöds henne utan gick sin egen väg. Hon drog ut alla nålar vilket gjorde
det omöjligt att ge henne intravenös antibiotika. Hon tog av sig syrgasen och
ville inte ens försöka andas i apparaten som skulle hjälpa henne att bli av med
koldioxiden i blodet. Eftersom hon inte var medgörlig fanns det ingen anledning
för henne att stanna kvar på avdelningen. Den hjälp hon behövde kunde hon lika
gärna få på Björkvik. Dessutom var hon i sämre psykiskt skick och hon skulle
antagligen få det bättre hemma. Jag var hos henne hela eftermiddagen och kvällen
och fick utstå både hårda ord och aggressiva utbrott. Personalen var fantastisk
och mötte mamma på den nivån som hon befann sig. Stundtals var hon glad och
ganska lugn, men som vanligt kan man aldrig veta hur hon ska vara i nästa
sekund. Det kändes bra att vara hos henne och hon sa att det gjorde henne lugn.
Nu försöker vi se framåt igen och be till en högre makt att hon snart ska bli
bättre igen. Tack för de fina orden i gästboken.
Hundarna och jag var ute på vår vanliga runda i morse när husse gick till jobbet. Ann-Kristin är ingen höjdare på att gå i koppel och går bara fot när hon själv vill (och det är inte så ofta). Jag har bestämt mig för att vi ska gå en valpkurs till hösten och det gör nog gott för både oss och henne. När jag kämpar med henne för att hon ska lära sig diverse nya saker märker jag hur lätt det är att hantera Melvin och en dag ska väl den lilla prinsessan lära sig hon med. I förgår när vi hade gått och lagt oss upptäckte vi att hon låg och tuggade på något konstigt. Husse fick henne att spotta ut till slut och det visade sig vara inte mindre än en torkad bajskorv. Ja, ni kan ju tänka er hur det luktade. Stackars Melvin fick sig en riktig odör han med eftersom Ann-Kristin envisades med att bita honom över nacken. Båda hundarna fick sig en rejäl dusch med väldoftande schampo, men stanken satt tyvärr kvar i sovrummet en bra bit in på natten. Ja, vad gör man med en sån liten odåga?
Nya betongföremål kan ni kika på i galleriet. Se under uppdateringar.
Ha en skön tisdag. Kram
Matte, Melle och en olydig Ann-Kristin