Lite nya ord
Lördag 26 Januari 2013, kl. 07.08

Ja, då var jag tillbaka igen efter ett väldigt långt uppehåll. Efter flera mail inser jag att det är många som läser om framför allt ADD och därför kändes det rätt att skriva några rader nu. Jag vet inte hur det kommer att gå med uppdateringarna framöver, men jag ska göra ett försök. Jag har inte haft lusten och framför allt inte orken. Jag har heller inte funnit de rätta orden. Vi får helt enkelt se hur det går.

Jag ser att jag uppdaterade senast i somras och det har väl hunnit hända en hel del med framför allt mitt mående. Annars är här sig ganska likt. Inga större sensationer :)
Under sommaren längtade jag bara till hösten. Det är ju min årstid. Mörkret lugnar mig och det känns skönt att slippa alla måsten med trädgård och allt annat som hör sommaren till. Man får lov att vara inne på hösten och vintern utan att ha dåligt samvete. Hösten innebar dock ganska mycket ångest. Jag håller på att sättas in på ett nytt antidepressivum och trots att jag ätit SSRI-preparat tidigare, fick jag svåra biverkningar i form av ökad ångest och panikångest. Det var bara att hålla ut. Jag har under så lång tid hoppats och trott att det en dag ska vända och jag fortsatte med det trots att det var ett helvete. Meningen är att jag ska kombinera detta preparat, Cipralex, men Risperdal som jag redan äter. Tydligen ska det ha väldigt god effekt på ångesten. Det har tagit några månader, men jag har en känsla av att det nu börjar ge effekt. Visst har jag ångest, flera gånger om dagen oftast, men inte så svår och intensiv. Så jag fortsätter att hoppas, det kommer jag nog alltid att göra.

Jag är fortfarande sjukskriven och jag har ingen aning om vad som kommer att hända när mina sjukdagar tar slut till sommaren. Vill helst inte tänka på det nu även om jag har svårt för att låta bli. Jag har ju en förmåga att ta ut allting i förskott. En väldigt dålig egenskap som jag alltid har levt med tror jag.

Jag har nästan tappat allt intresse för betongen. Det började gå dåligt i våras och jag märkte en stor skillnad av efterfrågan. Det var få som hörde av sig och ville köpa och bla av den anledningen började jag tröttna. Jag tror det handlar lite om att folk börjar tröttna på betongföremål. Det är liksom mättat på något vis. Dessutom är det många som har börjat gjuta själva och därför blir efterfrågan inte så stor. Men  vem vet, jag kanske tar upp det en dag.
Just nu ligger även smyckestillverkningen lite på is och jag ägnar mig mest åt mina kort. Det är ett intresse som aldrig verkar sina. Jag utvecklas hela tiden och det är fantastiskt roligt att följa budgivningarna på tradera. Jag lägger nämligen ut dem där.

Jag slutar nog här i dag. Jag vet att långa blogginlägg kan vara tråkiga och jobbiga att läsa. Nu vet ni i alla fall att jag lever och jag hoppas att jag även i fortsättningen kommer att hålla sidan vid liv.

Jag vill tacka alla som hör av sig. Var inte rädda för det. Jag hjälper er gärna så gott jag kan med mina egna erfarenheter av ADD. Jag önskar också att det kommer att gå bra för er som inte hör av sig. Jag vet vilket helvete ni går igenom.

Stor kram
Anna

 Hem