En önskan
Torsdag 14 Januari 2013, kl. 06.26

Jag var ute och gick med hundarna i går vid halvfem tiden. Då när många slutar jobbet och har hämtat sina barn på dagis. Just då önskade jag så innerligt att det var jag som satt i en av bilarna. Att det var jag som hämtat mitt barn och att det var jag som skulle hem och laga middag. Att det var jag som skulle sitta vid middagsbordet och berätta om vad jag gjort på jobbet i dag. Att det var jag som torkade upp alla smulor från golvet som mina barn hade tappat. Jag kunde till och med känna att det hade varit ok att uppleva lite stress av allt som skulle hinnas med innan kvällen och natten tog vid.

Nu är det inte så och egentligen är det inget att gräva ner sig i. Man ska vara tacksam över det man har och den man är, men i bland sköljer känslorna över mig och det hade varit så underbart att om så bara för en dag få känna hur det är att leva ett "normalt" liv. Det finns väl inget som är normalt egentligen, det är därför jag satt det inom situationstecken, men jag tror att ni vet vad jag menar.

Vårt liv, mitt och husses liv ser inte ut så, men vi har det bra på så många andra sätt. För oss är vår vardag "normal". Jag kan fråga honom om hur han har haft det på jobbet och han frågar mig hur jag har haft det här hemma. I stället för att krama våra barn, kelar vi med våra hundar. Vi lagar mat som de flesta andra gör, men i stället för att laga till en hel familj, lagar vi till två personer. Vi torkar inga smulor från golvet. Vi torkar hundhår i stället. Vi känner ingen stress på kvällen över allt som ska göras inför morgondagen, däremot har jag oroat mig för allt och ingenting under dagen. Det är den stora nackdelen.

Vi lever alla olika liv. Det som är bar för andra kanske inte passar oss. Det finns saker som vi önskar att vi hade, men det finns också saker som vi är stolta över. Visst önskar jag att jag hade jobbat och jag önskar att jag slapp känna nedstämdheten och ångesten. I dag är det inte så, men jag har en önskan och en tro om att jag också ska få känna lugn och ro och att jag inte ska vara orolig och deprimerad.

I dag är det Alla Hjärtans Dag och den firar vi med att svärmor ska komma ner till oss. Hon stannar över helgen och förhoppningsvis ska jag få känna mindre ångest och nedstämdhet.
Önskar er alla en riktigt fin dag! Kramar
Anna

 Hem