Våren kan dröja
Söndag 8 Januari 2011, kl. 18.21

Då var det dags för ett nytt år. Än så länge har årtalet inte blivit felskrivet, men jag undrar just hur många gånger det kommer att bli det:)
Året har börjat bra. Vi firade tillsammans med Cina och Micke, våra grannar och numer vänner, och eftersom jag även detta året drabbades av en taskig bacill tog vi det ganska lugnt. Micke hade gjort en underbar planka till huvudrätt och det var inte soppor i närheten av dem.

Julens goda har visat sig på vågen, så i dag är det dags att börja med sopporna igen. Tänkte försöka ett par veckor på "ren kur", dvs att jag bara kommer att äta de här sopporna och puddingarna. Fungerar det inte och det visar sig att jag även denna gången blir yr så kommer jag att byta ett mål mat om dagen.

Vid samma tidpunkt förra året hade jag en depression. Jag känner inte av några tecken på det så här långt och som ni säkert förstår är det en stor lättnad. Jag känner mig däremot väldigt ledsen över att helgerna nu är över och att julsakerna plockas ner allt efter som. Förra året var vi de sista som tog ner ljusstakarna på gatan och så kommer det väl bli även i år misstänker jag:) Jag ser inte fram emot våren som  många gör, utan önskar bara att klockan kunde gå lite långsammare. Kanske låter det konstigt att vilja leva med mörker och ruskigt väder, men det är då som jag mår som allra bäst. Inga krav och hela livet går liksom på sparlåga. Ingen stress. Bara lugn och ro.

För att inte vara allt för ledsen över att julsakerna nu går i ide har jag och Cina varit och handlat lite nya blommor. Växter förgyller tillvaron och det är något nytt att vila ögonen på när tomtarna försvinner.

Önskar er en skön kväll. Kramar
Matte, Melle och Ann-Kristin

 Hem