Lunginflammation eller ångest?
Tisdag 1 December 2009, kl. 18.07

Jag har varit förskonad från ångesten ett tag nu. Faktiskt över en vecka. Den finns där runt knuten, men den har varit hanterbar. Den har inte skrämt mig. Nu ikväll har den kommit för att göra sitt elaka besök igen. Jag har gjort allt det där som jag brukar för att lindra dess intrång, men det verkar lönlöst i kväll. Det bränner i bröstet och ådrorna i kroppen bultar. Jag vill bara bli fri. Jag vet att jag ska vara tacksam över att den har varit borta ett tag nu, och det är jag absolut, men det är svårt att känna den tacksamheten när jag inte får vara i fred. Just i kväll vet jag inte vad den beror på. Den bara finns där. Kanske finns det ingen anledning. Den tillhör ju min sjukdomsbild.

Lunginflammationen börjar så smått läka ut. I går var första feberfria dagen och i dag känns det ännu lite bättre. Visst är det tungt att andas emellan åt och visst är jag trött, men det är inte så konstigt. Det tar sin tid att läka. Min psykolog sa till mig en gång att det är vanligt med personer som lider av psykiska sjukdomar att de blir bättre när en fysisk sjukdom tar vid. Kanske har det varit så för mig med. Det har inte funnits plats för både lunginflammation och ångest. Tack och lov för det och får jag välja skulle jag stå ut med hundra influensor till, bara jag slapp den tunga ryggsäcken med ångest. Men det går över, efter ett tag och fram tills dess är det bara att vänta. Mysa med hundarna och försöka fokusera på  något annat.  

Önskar er en skön kväll med tända adventsstjärnor och brinnande ljusstakar.
Kramar
Matte, Melle och Ann-Kristin

Ps. Kolla in den här sidan. Den kvinnan känner många av er. Ds.