Biologiska rytmer

Barn med AD(H)D har ofta från spädbarnsåret svårt att utveckla en regelbunden dygns- och måltidsrytm och många av dem har sömnproblem. Det kan yttra sig som svårigheter att somna in, sover korta stunder, vaknar mycket tidigt, eller sover tvärtom mycket tungt och kissar på sig under sömnen. Många har mycket mardrömmar, vissa går i sömnen och en del har nattskräck. Sömnbrist bidrar i många fall till koncentrationssvårigheter och dåligt humör.
Sömnproblemen brukar bli bättre med åren men många med AD(H)D har hela livet med sig ett avvikande sömnmönster, de är riktiga nattugglor som gillar att dra sig länge på morgnarna.

Vad gäller maten så är en  del aldrig hungriga vid måltider, medan andra ständigt vill ha något att äta. En del har ett svängande blodsocker och behöver tät tillförsel av näring, de är sugna hela tiden. Vissa tycks sakna mättnadskänsla och kan äta i stora mängder mat.

Mitt sömnbehov har alltid varit stort. Jag gick alltid och lade mig och sov när jag kom hem från skolan. Som barn var jag annars ingen nattmänniska. Det har kommit först när jag har blivit äldre.
Jag minns sedan tidig ålder att jag hade mycket mardrömmar. I sömnen försökte jag ofta skrika, men det kom inga ljud. Jag kissade också i sängen relativt högt upp i åldern.
I dag är mitt sömnmönster minst sagt rubbat. Jag är en utpräglad kvälls och nattmänniska och det är även då jag mår som bäst. Sömnen är oregelbunden och det händer ibland att jag vaknar vid fyra-femtiden på morgonen och inte kan somna om. Även nu i vuxen ålder drömmer jag mycket mardrömmar med höga ljud och skrik som följd.

När det gäller maten har det alltid varit ett problem för mig. Jag vill ständigt ha något i munnen och känner mig nästan alltid sugen på något. Detta är väl den största orsaken till min övervikt.

Tillbaka till "Att leva med ADD"
Hem